ISLEX - ordbogen
Árni Magnússon instituttet for islandske studier
vælg ordbog:
þvinga vb. info
 
udtale
 bøjning
 objekt: akkusativ
 1
 
 tvinge;
 påtvinge
 ráðherrann var þvingaður til að segja af sér
 
 ministeren blev tvunget til at gå af
 lögreglan þvingaði ökumanninn út af veginum
 
 politiet pressede bilen ud i rabatten
 þvinga <handboltaleikjum> upp á <sjónvarpsáhorfendur>
 
 objekt: dativ
 påtvinge <tv-seerne> <håndboldkampe>
 2
 
 presse, bruge vold
 hann varð að þvinga gluggann til að hann lokaðist
 
 han måtte bruge vold for at lukke vinduet
 3
 
 hæmme
 þessi bílstóll þvingar hreyfingar barnsins
 
 denne barnestol hæmmer barnets bevægelser
 þvingaður, adj
 þvingandi, adj
© Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum, Árnagarði við Suðurgötu, 101 Reykjavík