persónubundinn
adj
hann er persónubundinn, hún er persónubundin, það er persónubundið; persónubundinn - persónubundnari - persónubundnastur
|
| |
uttale | | | bøying | | | persónu-bundinn | | | personlig, subjektiv, individuell | | | um er að ræða persónubundnar skoðanir hans sjálfs | | |
| | det er snakk om hans personlige oppfatning |
| | | það er persónubundið <hvernig menn heilsa> | | |
| | det er individuelt <hvordan folk hilser> |
|
|